Bärtorkerierna i Vägsele

Nedtecknat 2018 av Sture Johansson, boende i Vägsele med sin fru Inger under sommaren, på en släktgård sedan sex generationer.

Blåbärsindustri i Vägsele i mitten av 1900-talet

Skogens vilda bär har alltid varit viktiga för byborna i Vägsele med omnejd. Bären gav det vitamintillskott som många verkligen behövde till den ibland ganska ensidiga kosten. Under 1940-talet blev blåbärsplockningen en lönade fritidssysselsättning för rätt många av byns kvinnor och barn. En av pappas bröder, Levi hade fått idén till bärtorkerier i samband med sin vistelse på sanatoriet i Hällnäs. 

Blåbär räknades ju redan då nästan som ett läkemedel som hade en välgörande effekt på många sjuka. Hemkommen från sanatoriet byggde Levi ett torkeri och började i liten skala att prova sig fram. Han kom snart underfund om att det behövdes ytterligare ett torkeri för att få en jämnare produktion av torkade blåbär. Den sjukdom han hade vårdats för i Hällnäs tog tyvärr överhand igen och han dog 1946. Hans båda bröder Tage och Arne Johansson övertog verksamheten och byggde det andra torkeriet samt en filial Granberg. Den filialen har Roland Forsgren skrivit om eftersom det var hans farfar som skötte den. Roland har också beskrivit hur torkningsproceduren gick till. 

De bybor som plockade blåbär kom med bären till torkeriet där de vägdes in. De fick betalt direkt. Rätt mycket bär kom med bussen också. Nästan ingen hade egen bil så ibland fick byns taxi anlitas, för att köra ut med tomlådor som sedan förhoppningsvis fick hämtas igen fulla med friska mogna blåbär. Driften av verksamheten övergick alltmer till pappa Tage och det medförde vissa konsekvenser för oss barn. Vi skulle ut och ”provplocka” för att se om bären var mogna nog att plockas. Var de det kunde han börja köpa in blåbär för torkning. Efter torkningen packades bären i papperssäckar för transport till sanatorier och andra sjukvårdsanläggningar. Skulle bären transporteras långt stoppades papperssäckarna i strigsäckar som bättre stod emot yttre åverkan. Strigsäckarna som köptes var i de flesta fall begagnade eftersom de var billigare i inköp. Jag minns speciellt ett parti strigsäckar som visade sig innehålla orostade kaffebönor. Eftersom det var ransoneringstider var det många som ville komma över de åtråvärda bönorna. Det blev ett ivrigt skakande av säckar som nog aldrig tidigare varit så dammfria som de blev den gången. 

Tiderna förändrades och mer och mer av skörden levererades som färska och rensade blåbär och en mindre del som torkade. En rensmaskin inköptes och nu kom nästa fas in i bilden. Att sitta en dag vid rensmaskinens band och plocka skräp från ibland mycket blöta blåbär är att träna tålamodet. Frågan är om vi blev övertränade. Rensmaskinen var placerad i farfar Leonards loge, som sedan köptes av Valfred Johansson, som rev den! Rensmaskinen finns kvar i ladan inte så långt från Thomas Forsgren hus. 

De sista åren inledde pappa ett samarbete med bröderna Eriksson i Skellefteå. De hade sitt centrallager i Storsävarträsk. Företaget kom med lastbilar samt chaufförer och pappa stod för kontaktnätet och guidningen. Det blev kris 1952 då pappa blev inkallad mitt under brinnande bärsäsong. Som 14-åring fick istället jag åka runt till våra gamla kunder, lämna tomlådor hos dem som ämnade plocka bär samt försöka nå nya kunder. Det året blev det rena priskriget sista veckan och vi betalade 2:25 per kilo orensade blåbär. Timpenningen i skogen låg väl ungefär på den nivån i början av 50-talet. 

1953 eller 1954 avslutades den epoken med kommersiell blåbärsindustri. 

Dansarhällan-Vägsele - Foto Marino Carlsson

Här låg bärtorkeriet

Travelers' Map is loading...
If you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.

I drift

194x-1954

Fastighetsbeteck.

1:12 (två bärtorkerier)

Adress

Vägselse 201

Kommun

Lycksele

Län

Västerbotten

Landskap

Lappland

Vet du du något om Bärtorkerierna i Vägsele?

Var med och skriv historia. Vi tar gärna emot alla berättelser om bärtorkeriet eller bärplockning förr som kan hjälpa till att förstå bärplockningens betydelse förr och idag. 

Skriv en kommentar nedan och berätta vad du vet. Eller kontakta oss direkt via mejl eller telefon. Se kontaktuppgifter nedan.

Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments

Dela det här:

Lär dig mer om bärtorkerierna i Norr- och Västerbotten

Se videoklipp om bärplockning nu och då

0
Vi uppskattar dina tankar, kommentera gärnax
()
x

Välkommen hit!

Skriv upp dig så bjuder vi in till provning av bärprodukter, filmvisning, föredrag och annat festligt som händer i Bärens Hus eller här på hemsidan.