där dåtid 

och nutid möts

Utställningen

På Bärens Hus kan du både se hur bären plockades och förädlades förr samt se hur det går till när nya produkter blir till i Glommersbärs fabrik som huserar på våningen under. Boka ditt besök här.

Om Bärens Hus

Sagt om Bärens hus av Grundarna

Det finns inget Bärens hus tidigare därför kände vi att det vara dags att starta ett museum

Kristina Grubbström
Medlem i Bärens hus ideell förening

Med modellerna vill vi visa hur bärtorkning gick till och ser ut invändingt och utvändigt .

Johnny Grubbström
Modellbyggare

Innan vi blev bönder var vi jägare och samlare. Innan vi var jägare var vi bara samlare. Att plocka bär är den äldsta mänskliga aktivitet som vi fortfarande håller på med.

Crister Lövgren
Ordförande Gallijaur

Historien är viktig, och bären har inte belysts tidigare så därför kändes viktigt att skapa ett Bärens hus.

Bo Lundmark
Ordförande Bärens hus

Bären betyder jättemycket för mig, framförallt för att det är närproducerat. Jag brukar göra sylt, saft, gele, pajer, kräm och kakor.

Gudrun Wikberg
Bärplockaree

För att få en förståelse för Sveriges historia är bären en nyckel. På 1600-talet grävde samerna ner bären och använde som förråd. Så fick de i sig c-vitamin. Något som medicinalstyrelsen rekommenderade alla att göra senare på 1900-talet.

Margot Bergman
Utställningsansvarig, montrar

Varför ett Bärens Hus?

Vi vill lyfta bärens betydelse historiskt och hur bären används idag. Med ökad kunskap och förståelse så hoppas vi att fler ska vilja ta vara på alla möjligheter som våra bär skänker oss. 

Bärens betydelse under 1900-talet

Några milstolpar

Blåbärsflickor från Stockholm, Glommersträsk 1928
Blåbärsflickor reste från Stockholm upp till den norrländska skogarna för att plocka blåbär.
1922
Lingonuppköpare från Tyskland på Skellefteå Järnvägsstation år 1925.
Lingonuppköpare från Tyskland på Skellefteå Järnvägsstation år 1928
Lingonet har troligtvis varit ett av våra viktigaste bär här uppe i norr och har används på flera olika sätt sedan urminnes tider. Eftersom lingonet kan användes som konserveringsmedel, sylt, gelé, medicin och vin har bäret varit en stor exportvara för Sverige.
1986
15 000 ton bär / år
15 000 ton vilda bär plockas varje år (utöver för hemmabruk) av cirka 8 000 utlänningar. Totalt växer det cirka 500 000 ton bär per år.
1920-talet
Mora-Nisse, 1952
Sedan det första Vasaloppet 1922 har det alltid varit en tradition att servera blåbärssoppa till löparna utefter spåret.
1928
Berlinmuren
Ändå sedan Belinmuren föll så har människor från andra länder kommit till Norrland för att plocka bär. Först kom polackerna sedan fler från östeuropa och nu för tiden är thailändare största gruppen.
2019

Bilder på bärplockare

BÄRPLOCKNING FÖRR

Bär på norrbottniska

Sedan gammalt har  många vilda bärsorter tagits om hand. Bland annat följande bär som här skrivs ned med den Norrbottniska dialekten:  línbera=lingon, blóbera=blåbär, snòtren=hjortron, jólbera=jordbär eller smultron, bránbera= hallon, ókerbera=åkerbär, stékelbera=stickelbär eller havtorn, óterbera=odon, jénbera=enbär, rórnbera=rönnbär, nypon, vinbär, krusbär.

Filmer om bärplockning

Några Filmer om bär

Följ oss

På vår Facebooksida lägger vi upp det senaste först

Besök oss

Lärd dig mer om bärens historia och hur de förädlas idag

ÖPPETTIDER

Vi håller öppet för bokade visningar. Mejla din bokningsförfrågan så tar vi gärna emot när det passar!

Boka studiebesök

0960 203 02

Besöksadresss

Storgatan 94

Mejla

Bärens hus ideell förening stöds av