Bärtorkeriet i Hemmingen

Blåbärsindustrin i Hemmingen

År 1918 startade blåbärsindustrin, som för Hemmingsborna samt närliggande byar kom att bli betydande. Som initiativtagare var Medicinalstyrelsen.

Föreståndare blev Albert Myrén, Kramfors, han övertog det senare 1922), som medhjälpare till honom anställdes Karl (1892-1961) och Albin Alm (1897-1934), Hemmingen.

Torkeriet byggdes våren 1918, Virke levererades av bröderna Sjölin Hemmingen, som hade egen såg, (som i och för sig var en liten industri).

På sensommaren började bär plockas och torkas, så fylldes de torkade bären i säckar som forslades till Bjursele med hästkärra, vägen Hemmingen-Bjursele var ej byggd då. Sedan till järnvägen i Bastuträsk och för export till utlandet. (Tyskland)

Tidigt på sommaren började folk undra, blir det bärår i år? Redan första blomningen kunde allt frysa ned, om det blev en kall natt eller torka bort, om sommaren blev varm och torr.

De flesta somrarna blev det mycket bra med bär, om än priset var så lågt som 10-15 öre kilot, så kunde alla vara med och tjäna en bra slant, både barn och äldre.

Det rådde något av rusningstid när bären började mogna och Myrén kom med en blåbärsrisbukett i handen för att visa att nu var det nog snart tid att sätta igång med plockningen.

Dessförinnan var ju den mesta slåttern klarad av, då fick folk tid att plocka bär.

Det var bråda dagar att hinna först på de bästa ställena. Sen blev det att gå längre och längre bort för att hitta något, det kunde bli 7-10 km att gå med dessa tunga bärkontar med 30-35 kg i varje.

Nog fick folk slita ont men alla var glada och tacksamma när det fanns mycket bär så de kunde få lön för mödan. Säsongen med bären varade 3-4 veckor. Det hände flera gånger att när bären tog slut hemma kring så skickades något gäng med lastbil till olika ställen, exempelvis Ytterberg i Malå, där lämnades bärplockarna för att sedan hämtas tillbaka om en vecka.

1927 var ett särskilt bra år. Det utlovades extra belöning till de den som kunde leverera mest. Den som vann tävlingen var Tilda Alm (1899-1983), med 1011 kg, som pris fick hon en klocka med kedja att hänga om halsen. Andra som var duktiga plockare fick bokpris. Det var mycket bär som vägdes in på en sommar, omkring 80,000 – 100.000 kg.

Sista sommaren torkeriet var kvar var 1948, det revs sedan ner.

Kuriosa: Den förste vasaloppssegraren Ernst Alm (1900-1980) från Hemmingen, var en yngre bror till Karl Alm (1892-1961) och Albin Alm (1897-1934), som båda arbetade vid blåbärstorken i Hemmingen. Så Ernst Alm var bekant med blåbärssoppa, som han bjöds på i det första Vasaloppet 1922.

Själva bärtorkeriet stod till höger om detta hus, som då nyttjades som bärföråd. Foto Bo Lundmark 2021
Minnesskylt i Hemmingen över Ernst Alm den första Vasaloppsvinnaren. Ernst bodde på andra sidan vägen ca 100 meter från bärtorkeriet.
Ernst Alm, Hemmingen Vinnare av första Vasaloppet i Mora, Sverige, 1922

Här låg bärtorkeriet

Travelers' Map is loading...
If you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.

I drift

1918-1948

Fastighetsbeteck.

1:39

Adress

Hemmingen 12

Kommun

Norsjö

Län

Västerbotten

Landskap

Västerbotten

Vet du du något om Bärtorkeriet i Hemmingen?

Var med och skriv historia. Vi tar gärna emot alla berättelser om bärtorkeriet eller bärplockning förr som kan hjälpa till att förstå bärplockningens betydelse förr och idag. 

Skriv en kommentar nedan och berätta vad du vet. Eller kontakta oss direkt via mejl eller telefon. Se kontaktuppgifter nedan.

Subscribe
Notify of
guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments

Dela det här:

Share on facebook
Share on twitter

Lär dig mer om bärtorkerierna i Norr- och Västerbotten

Se videoklipp om bärplockning nu och då

EnglishGermanNorwegianSwedish
0
Vi uppskattar dina tankar, kommentera gärnax
()
x

Välkommen hit!

Skriv upp dig så bjuder vi in till provning av bärprodukter, filmvisning, föredrag och annat festligt som händer i Bärens Hus eller här på hemsidan.